Hej! Förlåt att jag inte uppdaterat på länge, jag har vart iväg och firat min mormor som fyllde 80 år :D Och tänkt att det är den första december idag, november gick jättesnabbt :O Men i alla fall, här har ni del 5 <3

                                                 Tidigare:

Jag satte handen mot trädet och strök försiktigt över barken, och kollade upp och såg att trädet faktiskt var ett utmärkt klätterträd. Som liten hade jag älskat att klättra. När jag klättrade kändes det som att ju högre jag klättrade desto fler problem försvann. Jag klättrade upp i trädet och där grenarna delades på sig så uppstod ett starkt ljus och jag kisade med ögonen. Ljuset kom från mellanrummet mellan grenarna, och innan jag visste vad som hände föll jag framåt. Jag trodde att jag skulle landa på marken med en hård duns, men marken tog inte emot mig utan jag trillade genom ett mörker.

                       '''''''''''''**'''''''''''''''''**''''''''''''''''
**'''''''''''''''''**'''''''''

Plötsligt landade jag med en duns på mjukt gräs och solen sken starkt på mig. Jag reste mig upp och borstade av gräs och jord från mina jeans, och tittade förundrat omkring mig. Jag hade hamnat i en skog och lite längre bort skymtade jag något som såg ut som stora hyddor uppsatta i träden. Jag började gå mot hyddorna och tänkte fråga någon vad jag gjorde här och vad detta var för ställe. Men när jag kom fram fanns det inte en enda person i sikte. Plötsligt hörde jag ljud bakom mig och vände mig snabbt om. En människoliknande varelse stod bakom mig med skrämd blick, jag antar att jag också såg väldigt skrämd ut men just då brydde jag mig inte ett skit om att spela tuff och modig. För även om denna människoliknande varelse (som jag först nu insåg var en tjej) hade en liknande kroppsbyggnad som en människa, var hennes ögon väldigt speciella. Hon hade orangea ögon som lyste klart och jag insåg att de hade exakt samma nyans av orange som höstlöven bakom henne. Hon hade långt, mörkbrunt hår i en fläta som hängde nerför hennes rygg, och hon bar ett lätt linne och en slags kjol kring sina brunbrända ben.
”Är… är du en människa?” frågade hon på knagglig engelska med en ljus och klar röst.
”Jaa... och vad är du då?” undrade jag lite bekymrat, och började undra var jag var egentligen.
”Jag är en Trinian, och bor här i Treenia. Säg mig, kom du hit genom ett träd?”
”Ja…”

                                        **~ **~ **~ **~ **~ **~ **~ **~ **~ **~ **~

Kommentera om ni har några synpunkter :D Kram Matilda!

 

Johanna

1 december 2012 14:14

Vad bra din berättelse är! Vackert skriven. Vill gärna ge konstruktiv kritik, men jag kan inte komma på något. Det känns som en riktig bok! :D

http://boksystrar.blogg.se

Matilda och Josefin

3 december 2012 08:20

Tack så jättemycket!! Vad glad jag blir :D :D Skriv gärna här sen om du kommer på något :) Tack

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej! Vi har beslutat att byta bloggportal till Blogspot, istället för Bloggplatsen. I samma veva väljer vi nu också att byta namn, det blir en helt ny och fräsch start   Vi heter nu bokkram, och du hittar bloggen här      Där tänkte vi också börja ...

Hej!   Idag har Josefin och jag äntligen sett Boktjuven :D  Vi har båda läst boken, en av de finaste böcker jag läst, och det tror jag Josefin håller med om också! Jag tycker att skådespelarna var väldigt duktiga, och även om alla inte såg ut so...

Hejsan hoppsan! Idag har jag namnsdag (Matilda) och idag fyller även Ansel Elgort (skådespelare i Divergent och The Fault in our stars, han är min stora kärlek) 20 år!   (visst är han för go)  Grattis grattis ☆ I alla fall, i namnsdagsprese...

  Just nu läser jag Harry Potter and the Order of the Phoenix! Vad läser ni just nu? Kram <4 /Matilda ...

Hejsan! Tänkte bara dela med mig av några underbara bilder med quotes från böcker jag älskar :D Och tänkte även berätta att Josefin och jag tänkte sätta igång med "30 days of books" i april. För er som inte vet vad det är, "30 days of books" är 30 ...