Hej kära läsare! Hoppas att ni haft en underbar jul och fått härliga klappar! Jag har fått två böcker, Förlorad ängel (fortsättningen på Fallen ängel) av Becca Fitzpatrick och Evermore av Alyson Noêl (på engelska)! Jag är speciellt glad över Evermore för den vill jag så gärna läsa och dessutom att jag fick den på engelska är ett stort pluss, övning att läsa på engelska :D På tal om plus lyssnar jag just nu på Ed Sheeran´s skiva som heter +, den är så fin och jag älskar alla låtar :D I alla fall, här har ni del 12 av Två tårar! Det är en av de sista delarna :O

                                                   Tidigare:

Med jord under naglarna, på knäna och i ansiktet går jag med osäkra steg mot palatset. När jag närmar mig porten ser jag hur två vakter vänder sig emot mig och sätter sina spjut mot mig.
”Vad vill du, unge herr?” frågar den ena med barsk röst.
”Jag… jag är nog vilse, tror jag” svarar jag och försöker låta så ynklig som möjligt. De kollar misstänksamt på mig, vakten som frågade mig förut viskar till den andra vakten och sedan öppnar de porten med ett högt gnissel. De går in med en hand bakom min rygg och föser mig framåt. Det första jag ser när jag kommer in är en jättestor kristallkrona dinglandes i taket.

                                  ~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Kronan hänger ovanför en gigantisk trappa som svänger upp mot andra våningen. På första trappsteget står en ung kvinna med en lång, mörkröd klänning. När hon hör hur porten öppnas vänder hon sig snabbt om och spärrar upp ögonen. Hon kliver långsamt ner för trappan och hennes klänning släpar efter henne. Sedan stannar hon upp och granskar mig.
”Du är minsann ingen Trinian. Vet du var du är, unge man?” frågar hon med en hög röst.
”I ett palats, antar jag.”, svarar jag.
”Jag är Troja och detta är mitt palats. Och du befinner dig i Treenia”, säger hon stolt och sveper med handen över rummet. Hon står sedan en stund och granskar mig ytterligare, funderar över om hon kan lita på mig. Till slut verkar hon ha bestämt sig och säger:
”Men nu ska du allt få en sovplats, du verkar vara helt slut”, säger hon och knäpper med handen, och en vakt stiger raskt fram till henne. ”Visa honom till ett rum”, beordrar hon. Vakten nickar mot mig och svänger av åt höger, och jag följer efter. Vi går genom stora salar, fyllda med uppstoppade djur på väggarna och många kristallkronor i taken som kastar ett spöklikt ljus över rummen. Till slut är vi framme vid rummet där jag ska få sova. Rummet har en liten säng i ena hörnet och en stor trasmatta på golvet. Jag vänder mig mot vakten och frågar:
”Var är Troja?” Vakten kollar fundersamt på mig, men svarar till slut:
”Hon sover i den stora Sovsalen, men dit in får nästan ingen gå” Sedan nickar han mot mig, vänder sig om och går bort åt det håll vi kom ifrån.

                                *~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Spännande :D Väldigt många kramar från Matilda <3

PS: Just nu läser jag Eld (fortsättningen på Cirkeln)! Den är jättebra och så spännande! :) DS.