Hejsan hoppsan! Nu ska jag och min familj åka till min mormor & morfars lantställe! Det betyder att kapitel fem av Mitt äventyr kommer att läggas upp på onsdag eller torsdag, istället för idag! Hoppas at ni tycker at det är okej😊 Hoppas även att ni har ett gött sommarlov!! Många kramar från Matilda!

Hej! Hoppas att ni alla haft en  härlig midsommar, trots regnet (hos mig var det regn i alla fall)!

HÄr kommer kapitel fyra i min novell!

Tididgare:

När jag slutligen stannade och kollade upp, såg jag att allt omkring mig var skog och jag såg inget spår av någon backe. Jag fick först panik, men sedan lugnade jag ner mig. Jag tog av mig snowboarden och följde stigen jag tidigare åkt på, alltså var jag på väg tillbaka till backen. Snön knarrade under mina kängor och vart jag än tittade såg jag träd, träd och träd. Överallt. Om jag kollade upp såg jag en bit remsa himmel, men inget mer. Jag ångrade nu att jag gav mig ut på denna tur. Aldrig tidigare i mitt femtonåriga liv hade jag vart såhär vilse, förutom små panikstunder när jag tappat bort mamma i varuhuset. Jag satte mig ner på en stubbe, plötsligt kom jag på att jag tagit med mig min mobil och tog genast fram den ur ryggsäcken...

                        -------------------------------------------------------------

Den hade ingen täckning. Fast vad trodde jag? Att mobilen skulle ha täckning här ute in ingenstans?! Jag kände gråten bränna bakom ögonlocken, och tillslut kunde jag inte hålla det längre. Jag grät som en fem-åring som tappat bort sin nalle. Plötsligt hörde jag något uppifrån och när jag kollade upp såg jag en fågel som tittade ner på mig. Jag torkade bort tårarna med baksidan av min ärm. Jag kände mig löjlig.
– Nej. Nu får jag allt skärpa mig! sa jag till mig själv och satte upp mitt blonda långa hår i en hästsvans. Nu ska jag för banne mig hitta hem! Jag reste mig upp, krängde på mig min ryggsäck, satte snowboarden under armen och gick med bestämda steg bortåt. När jag gått i drygt två timmar var jag helt slut. Jag var fortfarande vilse. Det var bara att förstå. Jag skulle inte komma någonstans, så det var bara att leta upp en sovplats att sova på. Jag hittade en snöfri gräsplätt ca tio meter därifrån, så jag la mig ner och somnade utmattat.

När jag vaknade var det mörkt ute, så jag hade troligtvis somnat mitt på dagen och sovit tills nu. Jag knaprade i mig några russin och lite blåbär jag hittat. Återigen gick jag och efter ett tag hittade jag en liten glänta mitt bland skogen. Och till min stora förvåning och lycka stod där en övergiven stuga. Visserligen såg den ut att falla ihop när som helst, men det var i alla fall en stuga. Jag släppte ner allt jag bar på och sprang fram till stugan. Den var av trä och hade spruckna fönster. Ca 100 meter bort fanns det en flod som var av is, och bredvid reste sig ett rätt så högt berg. Dörren var inte låst, så jag gick in. I rummet fanns det en liten, sliten soffa, en ranglig säng och en spis som inte fungerade. Jag bestämde mig för att bo där.

                           ------------------------------------------------------

Hoppas att ni tyckte om det! Många sommarlovs-kramarfrån Matilda  

Hejsan! Här kommer kapitel tre i min novell!

Tidigare:

Vid varje lift finns det en liftvakt som hjälper till, och det var en liftvakt som jag hade lagt märke till lite extra. Han stod vid knapp-liften och var väldigt snygg. Han hade brunt kort hår och väldigt bruna ögon såg jag när jag åkte närmare. Då och då slängde jag en blick på honom, och ena gången såg jag att Oliver och han stod och pratade. Jag blev väldigt nyfiken på vad de pratade om. Men min nyfikenhet fick hålla sig, för på kvällen då jag frågat Oliver hade han bara skrattat och frågat varför jag plötsligt blev så nyfiken på vad han höll på med. Jaja, det fick vänta tills imorgon.

                    ----------------------------------------------------------------------

När jag vaknade sken solen rätt in i vårt fönster och snön skimrade fint i solen. Jag fick en plötslig impuls att gå ut och åka och ha backen helt för mig själv. Jag kastade en blick på min klocka och såg att klockan var sex på morgonen, alltså hade liftarna precis öppnat. Jag tassade försiktigt ner för stegen på våningsängen, och såg att Oliver fortfarande sov. Jag tog min lilla ryggsäck och packade ner ett russinpaket och min mobil.  Jag rev loss en pappersbit och skrev ett kort meddelande till mamma och Oliver, såhär löd den: ”Tar en snabb åktur med snowboarden, jag kommer snart tillbaka och äter frukost med er. Jag har med mobilen. Kram Tove   ”.    Tio minuter senare var jag i liften på väg upp för backen, liftarna hade ju nyss öppnat så det var inga köer till liftarna. Jag kom upp till toppen, och såg ut över det vackra landskapet. När jag åkt ca tio meter ner för backen såg jag en stig som ledde in i skogen. Stigen var full med härliga hopp, så jag styrde rätt in till stigen. Jag var så upptagen av farten och alla hopp så jag märkte inte att stigen ledde ännu djupare in i skogen. När jag slutligen stannade och kollade upp, såg jag att allt omkring mig var skog och jag såg inget spår av någon backe. Jag fick först panik, men sedan lugnade jag ner mig. Jag tog av mig snowboarden och följde stigen jag tidigare åkt på, alltså var jag på väg tillbaka till backen. Snön knarrade under mina kängor och vart jag än tittade såg jag träd, träd och träd. Överallt. Om jag kollade upp såg jag en bit remsa himmel, men inget mer. Jag ångrade nu att jag gav mig ut på denna tur. Aldrig tidigare i mitt femtonåriga liv hade jag vart såhär vilse, förutom små panikstunder när jag tappat bort mamma i varuhuset. Jag satte mig ner på en stubbe, plötsligt kom jag på att jag tagit med mig min mobil och tog genast fram den ur ryggsäcken...

                            -----------------------------------------------------------------

Hope you liked it! Ha en underbar midsommar & sommar nu, kära läsare!   Många kramar från Matilda!

Ps: kommentera gärna, jag blir så glad då!

Hej allihopa! Här kommer kapitel två i min novell, hoppas att ni tycker om det!

Tidigare:

. Vi gick upp till stugan, kikade in och blev glada, för det vi såg var en väldigt mysig stuga. Till höger låg ett badrum och till vänster en hall. Sedan en korridor och där fanns sovrummen. Sedan ett kök, matsal och vardagsrum. Oliver och jag skulle dela ett rum och mamma får ett eget. Mellan Oliver och mig skiljer det två år, fast ibland känns det som om han är 20 år äldre än mig. Han är väldigt smart för att vara sjutton, fast jag tycker att han kan vara rätt korkad ibland. 

            -----------------------------------------------------------------------------------

Vi packade upp alla matvaror och satte in dem i kylskåpet. Eftersom klockan snart var ett på dagen, stekte vi köttbullar och kokade upp pasta som lunch.  När vi ätit upp och diskat, började vi klä på oss våra skidkläder. Det blev ett väldigt letande i väskorna, för att alla jackor, termobyxor och skidor skulle komma till rätt person.

När det var avklarat gav vi oss förväntansfulla ut i backen. I början tog det ett tag att komma in i rytmen och den speciella lutning som behövs när man åker snowboard, men efter ett tag kände jag mig som hemma i backen. Vid varje lift finns det en liftvakt som hjälper till, och det var en liftvakt som jag hade lagt märke till lite extra. Han stod vid knapp-liften och var väldigt snygg. Han hade brunt kort hår och väldigt bruna ögon såg jag när jag åkte närmare. Då och då slängde jag en blick på honom, och ena gången såg jag att Oliver och han stod och pratade. Jag blev väldigt nyfiken på vad de pratade om. Men min nyfikenhet fick hålla sig, för på kvällen då jag frågat Oliver hade han bara skrattat och frågat varför jag plötsligt blev så nyfiken på vad han höll på med. Jaja, det fick vänta tills imorgon.

                  ---------------------------------------------------------------

Hoppas att ni tyckte om det som sagt! Eftersom detta kapitel blev lite kort, så lägger jag upp en liten bild som tröst  Den föreställer en snögubbe jag gjorde i vintras. Tänkte ha en lite "vintrig" bild, eftersom det är "vintrigt" i novellen     

Många kramar från Matilda!

Hej på er! Jag tänkte lägga upp kapitel två på Mitt äventyr, men datorn blev helt konstig typ. Så jag lägger upp nästa kapitel så fort den blivit normal igen ;) Hoppas att ni mår bra! Kram Matilda

Hej allihopa! Som jag misstänkte skrev ingen om mitt förra inlägg, ingen verkar tycka att det var en bra idé att lägga upp en liten novell här. Men jag lägger ut den ändå, hoppas att ni tycker om den  

Mitt äventyr, kapitel 1

Vi hade åkt i bilen i tre timmar, och det var tre kvar. Vid varje ny timma hade mamma och Oliver dragit en ny omgång av samma låt av Elvis Presley. De gnolade på och jag försökte förgäves sova, med huvudet lutat mot den kalla bilrutan. Utanför svischade en massa snötäckta granar och tallar förbi. Värmen inuti bilen och kylan utomhus skapade imma på bilrutan. Jag målade små smileygubbar med stora hattar i brist på annat att göra. Snart var rutan täckt av dem och alla gav mig ett överdrivet brett leende, jag torkade snabbt bort dem med ärmen på min tröja. Till slut somnade jag och när jag vaknade var det bara en kvart kvar. Att jag lyckades somna med min storebrors och min mammas högljudda sång till sällskap, var faktiskt ett under. Eller så hade de äntligen slutat… Jaja, det spelar ingen roll.
– Endast tio minuter kvar för avstigning, jag upprepar tio minuter kvar! ropade Oliver.
– Vi hör, du behöver inte skrika som en gorilla, muttrade jag.
– Var inte så negativ Tove! Vi ska ju på skidsemester för fan! ropade Oliver glatt.
– Svär inte Oliver. Det var ju ditt nyårslöfte för i år! sa mamma.
– Det var inte mitt nyårslöfte, snarare ditt, muttrade Oliver.

 Nu var vi framme vid stugan vi skulle bo i två veckor framåt. Vi klev ur bilen och sträckte på benen efter en lång bilfärd. Vi var nu framme i skidorten Trysil i Norge. Oliver och jag började packa ur skidorna och min snowboard ur vår skidbox uppe på taket. Runtom oss fanns det några stugor och backarna låg ca 100 meter bort. Mamma gick till vår stuga och låste upp. Hon gav ifrån sig ett glatt pip då hon sett stugan inifrån.
 – Tove och Oliver, ni måste komma och kolla. Stugan är jättefin!
– Vi kommer! ropade jag tillbaka. Vi gick upp till stugan, kikade in och blev glada, för det vi såg var en väldigt mysig stuga. Till höger låg ett badrum och till vänster en hall. Sedan en korridor och där fanns sovrummen. Sedan ett kök, matsal och vardagsrum. Oliver och jag skulle dela ett rum och mamma får ett eget. Mellan Oliver och mig skiljer det två år, fast ibland känns det som om han är 20 år äldre än mig. Han är väldigt smart för att vara sjutton, fast jag tycker att han kan vara rätt korkad ibland.

Som sagt, hoppas att ni tyckte om den! Kommentera gärna om vad ni tyckte, om ni kanske vill ge skrivtips eller nåt   Fortsättning kommer snart! Många kramar från Matilda!

Hejsan hoppsan våra (få) läsare! :D I skolan för ett tag sedan så skulle vi skriva robinsonader. Och nu undrar ni vad i hela friden det är för nåt. Då berättar jag för er att det är som en berättelse som har typ "inslag" av Robinson Crusoe. Det är alltså en "hjälp, jag är ute i ödemarken och hur ska jag överleva?" bok!

I alla fall, vi skrev en sådan novell i skolan, och då funderar jag på att lägga ut den som kapitel här på bloggen! Vad tycker ni? Är det en bra idé? Haha, nu är det ingen som kommer att kommentera och skriva att de tycker att det var en bra idé. Och då kommer jag sitta där och lägga ut den ändå  Jao, sån är jag! Nä, nu ska jag komma till saken! Jag har läst boken "Kär i kärleken" av Lina Forss, och här kommer min recension av den:

Titel: Kär i kärleken

Författare: Lina Forss

Antal sidor: 265

"Kär i kärleken" handlar om sextonåriga Timotej, även kallad Timmy. Hon bor i London tillsammans med sin mamma och styvpappa Örjan. Förflyttningen från Stockholm till London blir lite jobbig i början men sedan vänjer hon sig. Timotej blir ofta kär i killar, men vem är hon verkligen, på riktigt, kär i? Är det Måns, Wille, Paul eller John? Känslorna går upp och ner, alldeles underbart ena sekunden, komplicerat den andra! Detta är en bok om tonårens alla upp och nedgångar :)

Jag skulle jämföra Timotej med Sune, ni vet, tjejtjusaren? I alla fall, Timmy är en killtjusare kan man säga. Hon blir ofta kär, men ibland kan det vara svårt när alla de där snygga killarna vimlar omkring som höstlöv kring en! Jag tycker att boken är en rätt mysig, härlig bok. Kanske inte megabra skriven, men ändå helt okej! Lina Forss beskrev bra hur det är att vara så där sprudlande kär, och att hoppa upp och ner av glädje. Men även sorgen och ilskan när killar sviker. Här och där i boken får Lina till några härliga liknelser som får mig att le.  Jag ger den här boken 3/5, för att den är en rätt go, mysig bok, men har en en rätt vanlig story. Ett litet plus är dess efterord av författaren, det var ett jättehärligt efterord, läs det om du läser boken! Många kramar från Matilda!

Hejsan hoppsan!! Just nu läser jag "Kär i kärleken" av Lina Forss. När jag läst ut den ska jag göra en recension på den tror jag😊 Vad läser ni för böcker just nu? Något bra hoppas jag! Ha det gött! //Matilda